Så ska jag iväg på egentid i några timmar. Senaste gången var nog 3 veckor sedan och tiden bara susar förbi.
Ikväll är det mörkt och kallt att stå och vänta på tvärbanan och helst av allt hade jag just nu velat sitta hemma hos mina älsklingar, men jag vet hur viktig dessa timmar kommer vara för mig. För jag laddar energi inför nästa veckorna tills min egentid kommer igen. Jag behöver åka iväg för att få sakna och längta.
Vi har nu våra vardagsrutiner jag och lillan men de inkluderar inte min sambo så mycket, som för de flesta med partner. En får vara hemma, den andra jobba eller plugga. Så de två behöver också den här tiden ensamma. Hon måste känna att pappa också tar hand om henne ensam då och då.
Plötsligt för någon månad sedan blev hon mammig. Över en natt kändes det som. Lika frustrerande för mig som för min partner. Mitt i natten får han inte längre mata henne utan hon ska ammas, vid nattning gallskriker hon om jag är borta, för..hon vill amma och ha mamma😬
Vi hoppas detta ändras när hon börjar äta mer fast föda.
Så just nu är jag redan lite stressad över att hon ska sakna mig hemma snart (redan vintertid kl halv 7🙄). Men tills dess att jag kanske får slänga mig hem då jag inte vill någon av dem ska gå igenom skrik, gråt och uppgivenhet, så ska jag njuta. Njuta av att bara tänka på mig själv i några timmar. Ja förutom när jag ska köpa något till henne eller hittar det perfekta till sambon😂
Emmy Nilsdotter 