Månad: oktober 2020

Inte igen!..😟

Så har Corona tagit fart igen och vi måste hålla oss mer isolerade än vi kunnat nu ett tag. Det känns så sorgligt när teatrarna äntligen skulle öppna upp för mer publik och min gamla bransch skulle få sakteliga få komma tillbaka till verkligheten. Istället blir det striktare och locket på under en tid.

Självklart ska vi följa detta nu, men det stör mig att en del av detta nog är pga att många struntat i att hålla sig ifrån större sammankomster som fester, flygplan och stora shoppingcenter. Detta gör ju att siffrorna stiger igen.

Visst är det trist att tex välja att inte gå till frisören, jobba hemma mest och endast träffa närmaste vänner och familj fortfarande. Men vi kommer nog få leva med detta virus i några år nu, så man får helt enkelt vänja sig vid att det kommer bli såna här avbrott i vardagen då och då om vi inte bryr om hur vi gör, när vi rör oss ute bland andra folk.

Jag hade också släppt det strikta så som vi levde i våras då det inte blev hållbart när lillan började förskolan, jag skulle jobba igen och sambon pluggar och är på skola. Vi kan inte längre stänga inne oss helt, så nu går vi och handlar mat istället för att beställa hem och har även någon gång gått runt i affärer istället för att klicka hem det man ska ha. Men handspriten åker upp efter varje gång det trycks på knappar vid betalning och vi går till de flesta ställen, eller cyklar för att inte använda SL som färdmedel.

Tänk om man visste om detta för två år sedan, att det skulle ske. Att hela världen skulle påverkas, att det skulle bli lock down på flera ställen och att man skulle känna sig som i en dålig film där folk flyr ifrån ett hemskt virus som sprider sig som lava..

Hoppas nu att det snabbt går ned igen så färre drabbas under denna våg och att vi kanske startar med vårt höstmys hemma i soffan, så vi håller oss ifrån folksamlingar och allt vad det heter för att stoppa denna spridning och bekämpa det jäkla viruset.

Ta hand om er och kom ihåg att höra av er till nära och kära. Många känner sig ensamma redan som det är med mörkret och just nu eskalerar det med viruset💔❤️

Någon som gör att jag aldrig kommer känna mig ensam😍 Hjärti!

Att få andas..😍

Jag får bada på kvällen för att varva ned, innan lillan ska läggas och jag sedan ska sova med henne under natten.

Det gör så mycket den tiden, att få tappa upp ett bad, andas, meditera lite, se någon rolig serie, eller bara vara för en liten stund. Egentid hemma, samla krafter inför natten.

Idag blev det vabb, IGEN..😟 Hon var bra i helgen och i morse med, men det slog till väl på föris, så det var bara att hämta hem henne. Hoppas hoppas hon inte får hostan tillbaka som förra förkylningen, så hon får sova i natt (och jag😅). Håll tummarna!

Tomt😳

Det här med Corona asså..Det känns som att allt har satts på paus.

När vi fick lillan kände jag att en del förändrades, med att vänner kanske inte hörde av sig lika ofta. Den känslan att de tänker man har fullt upp ändå. Eller inte kan ses på en helg för man är upptagen med barn. Vi har dock givit varandra möjlighet att få gå ut med vänner, jag och sambon och ha egentid då och då, men när Corona kom sprack ju allt liksom.

Då kändes det som att alla isolerat sig, stängt dörrar, låst in mobilen och gått i ide. Som att det blev ett stort mörkt, svart hål bara. Var försvann umgänget, var försvann de härliga middagarna med skratt och springande barn. Var försvann kramarna, var försvann livet?…

Klart jag förstår isoleringen för det gjorde vi också rätt länge i början. Men det är nu vi borde höra av oss mer till alla vi känner. Se hur de mår, vad som händer. Ensamheten kan vara skrämmande för många just nu. Vet inte hur jag hade mått om jag inte haft min lilla familj.

Nu är det omöjligt för oss att hålla sig instängda, då lillan måste på förskolan, jag måste jobba igen och sambon har skolan som rullar på. Vi tänker mycket på att hålla distans, sprita händerna (och självklart tvätta) och inte hamna i större sammankomster. Jag jobbar mest hemifrån också. Det var ganska nyss vi började träffa familj igen och träffas inomhus, det har vi inte gjort på ett halvår innan. Då har det varit utomhus och på flera meters avstånd. Kändes nästan konstigt i början att inte hålla distans, men nu känns det härligt att se lillan både leka med sin faster och krama sina kusiner. Glädjen kom liksom tillbaka. Tänk att som vårt barn växa upp med att bara mamma och pappa får hålla en. Det känns skrämmande tycker jag när jag tänker på det. Vi hoppas vi kan fortsätta träffa några ur vår familj så som vi har det nu. Vänner håller vi fortfarande distansen med. Hur gör ni?

Corona kommer finnas kvar i våra liv länge nu tror jag. Mutera sig och skapa kaos. Det är sorgligt, men det är vad det är. Vi får bara lära oss leva med det helt enkelt och använda sunt förnuft.

Vill verkligen inte smitta någon och hoppas inte få det heller, då jag är astmatiker och rädd det slår extra hårt mot mina lungor. Haft en ”förskole-förkylning” som jag fått av lillan nu och hostat sönder halsen, haft sömnlösa nätter, så tanken på att få Corona är hemsk 😟

Hoppas ni där ute som läser detta, får hålla er friska och att era nära och kära också är ske. Vi är i detta kaos tillsammans och hoppas vi bekämpar detta så att så få som möjligt drabbas❤️

Trevlig helg på er!🎈

Omöjligt att sova..😩

Denna lilla loppa vi har är helt underbar på många sätt och vis, men det här att somna..!😳 Ikväll tog det över en timme att få henne till att sova.

Vaggar, hyssjar, ger klapp på baken, har krabba med fiskar och havsljud, vågbrus testas ibland mm. Såklart inte allt på en gång😂😅

Hon behöver tid att varva ned kroppen och samla tankarna, lilla hjärti. Inte lätt när man är liten. Mycket nya intryck varje dag och ny mat att testa. Man minns ju inte riktigt själv hur det var, men kan ju tänka sig. Ens egen hjärna måste ju också processa om man gjort mycket under kort tid tex. Tänk den känslan VARJE DAG.

Imorgon hoppas jag på en sista vabbdag för lillan, som bara har rinnsnuvan kvar nu, på en vanlig ”förskoleförkylning”. Och snart helg. HEJA! 😀🎈